Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 Tankar om ridning och träning

 

To develop the horse symmetrically in body and limbs you can use gymnastic exercises. 

*** CORNERSTONES ***

The core of the gymnastic exercises consists of the circle, shoulder-in and haunches-in. All the other exercises are derived from these cornerstones.

🐴 The circle is used to develop the Lateral bending of the body and spine, the Forward down tendency of the head and neck and the Stepping under the center of mass of the inside hind leg (LFS). 

🐴 Once the inside hind leg can step under, this hind leg can also start to take weight. To do so we use the shoulder-in and counter-shoulder-in. These exercises are designed to school the hind leg in function of the inside hind leg. As a result of taking the weight, the horse will bend the inside hind leg more and free the outside shoulder.

🐴 Once the horse can bend the hind leg as an inside hind leg, we can also start to school the hind leg as an outside hind leg. To do so we use first the haunches-in (travers) and later on the renvers. In the renvers the horse can lean less against the wall/fence with his shoulder, so it's a bit more difficult than the travers, but as a result he really supports himself with his hind legs.

*** ALL EXERCISES ARE RELATED ***

All exercises relate to one another and differ slightly:

🐎 The only difference between shoulder-in and counter-shoulder in is the position of the fence/wall. The same applies to the haunches-in (travers) and the renvers, also there the only difference is the position of the wall.

🐎 The difference between shoulder-in and renvers is the bending in the spine, which is the opposite. In these exercises the same hind leg has the opposite function ('inside' in shoulder-in, 'outside' in renvers). The same applies to counter shoulder-in and the haunches in.

🐎 The half pass is 'just' a haunches-in over the diagonal, and the pirouette is 'just' a haunches-in on a small circle. Both half-pass and pirouette require support of both the inside as the outside hind leg. Therefore in both exercises the shoulders must lead to be able to keep the center of mass in front of the direction of the hind legs, only then both hind legs can support the weight. So both the half pass and pirouette also relate to the shoulder-in. 

*** NUMBER OF TRACKS AND DEGREE OF BENDING ***

Now all exercises can be done on 3 or 4 tracks, or 2,5 tracks or 3,75 or 3,99 ;) and your horse can have more or less bend in his spine. Now there is no 'perfect' number and the exact degree doesn't matter. What matters in ST is that you choose the number of tracks and degree of bending where your horse can support his body and center of mass best with both hind legs. And that depends on the conformation of your horse: if he has a long back or a shorter one, if he has long legs, or shorter ones, if he has a long neck or a short one. So choose the degree of bending and number of tracks where your horse can move in optimal balance and with most quality.

*** HOW TO DEVELOP THESE EXERCISES? ***

First start the circle, then after a few training sessions add the shoulder-in, and the moment the the horse can do this exercise for 66,6% of quality, add the haunches-in. From there you can start practising the variations. 

**** HOW TO DEVELOP THE HORSE EQUALLY? ***

To develop a horse equally in body and limbs all exercises need to be done to the right and to the left (or as they say in English: on the right rein and on the left rein).

When doing these exercises there will always be an 'easy' side and a difficult side. To develop the horse equally, do the 'difficult' side a bit more often and it's also an idea to start with the 'difficult' side and to end with the 'difficult side'. 

The moment the horse starts to feel more equal, switch to train the exercises 50-50.

-------------------------------------------------------------------------------------- 

Click here for more information:

Circle:
www.straightnesstraining.com/straightness-training-exercises/circle

 

 

 

  •  
    PLUS ur tidningen Ridsport

Så rakriktas medfödd snedhet

 

Vilken vald sanning har du – och hur hindrar den dig från att prestera?

Kjell Enhager är en av landets mest kända mentala coacher, bland annat har han tränat det svenska landslaget i dressyr. Här listar vi fyra punkter från hans ”system” som gör dig till en vinnare – oavsett om det gäller ridning, familjeliv eller jobb.

 

2016-10-11

 

 

 

 Se denna intresanta film om hur viktigt det är att engagera hästens rygg och bakdel. Man hör fler och fler tala om kissing spine. Med rätt ridning kan det förebyggas och det går även att träna en häst till att bli friskare. 

 länk

 

 Att låsa innersidan är inte vägen till samling. Förmodligen därav den mörkfärgade yttermusklen. 

Läsvärt om betydelsen att lära sig hur olika rörelser ska utföras biomekaniskt.

So many horses are made to execute the appearance of movements without understanding the underlining biomechanic factors.
HORSETALK.CO.NZ
 
 

 

 

Monika Sanders om biomekanik: Är din häst höger- eller vänsterhänt?

Under ridkonstfestivalen ARena 2015, som hölls på Sparreholms Slott för en tid sedan, fick deltagarna veta mer om hästens biomekanik. Detta genom att Monika Sanders som är tränare i akademisk ridkonst gav sin syn på det komplexa ämnet.

 

Monika Sanders om biomekanik: ... (Artikel - Dressyr)

 

 

 

 

Detta är en mycket tydlig och talande bild! 

 

 

 

 

Titta på denna film! Det säger allt om grunderna till ridning och dressyr!

 

 

 

...from Karen Rohlf and Dressage NaturallyDressagenaturally.net
 
 

Hur hög blir min häst?

Två olika sätt att mäta framtida höjden på hästen

Vid ett års ålder kan man mäta framben från armbågsspetsen ner till kotan med ett snöre, det avståndet i sin tur använder man från armbågsspetsen o uppåt, från snörets högsta punkt ner till marken är den blivande mankhöjden. 

 

Man mäter från armbågsspetsen ner till marken och sedan armbågsspettsen till kotan.Då lägger du i hop dom två avstånden,då får man mankhöjden som vuxen.Tex armbågsspetsen marken 85 armbågsspetsen kotan 65,så blir den ungufär 150 som vuxen

                           

 

 

Debatten om dressyrhästens form – vad handlar den om egentligen?

12 JANUARI, 2009

 

Carina Högkvist som är utbildad till dipl. hästmassör gjorde följande fördjupnings-arbete när hon gick kursen ”Hästens rörelseapparat” vid SLU 2003.

De senaste åren har en stundtals ganska ivrig debatt pågått angående den form – sättet att rida hästen ”på tygeln” – som dagens dressyrhästar rids i jämfört med den form hästarna reds i för cirka 30 år sedan.

Men det är kanske inte så lätt alla gånger att hänga med i vad debatten egentligen handlar om; det krävs en hel del kunskap om hästens anatomi och biomekanik för att förstå hur skillnaden i olika sätt att rida påverkar hästen.

Här följer en jämförelse av hästens sätt att belasta sig vid dressyr ridning ca 30 år tillbaka i tiden och nu, samt några teorier om detta.

Dressyrsporten har under de senaste 30 åren utvecklats mycket avseende sättet att gymnastisera och balansera hästen under ryttare. Dagens dressyrhästar är ofta underbart välgymnastiserade och lydiga, men om vi jämför Liselott Linsenhoff och Piaffs uppvisning under OS 1972 (guldmedalj) med dagens elitryttare ser vi att det skiljer en hel del beträffande hästens form och självbärighet.

70-talets elithästar reds med nosen framför lodplanet och med nacken som halsens högsta punkt. Dagens elithästar har ofta nosen bakom, eller ibland kraftigt bakom, lodplanet och med området ovanför den tredje halskotan som högsta punkt. Det är just detta som har givit upphov till dessa diskussioner.

Vi reder ut begreppen från början!

Liselott Linsenhoff/Piaff tog  guld i OS 1972.
Nosen är väl framme och nacken är halsens högsta punkt.
(Identisk teckning av ett foto)




 

Ett elitekipage år 2000. Observera att traven är fyrtaktig. Vänster bak har släppt marken medan höger fram fortfarande är kvar i marken. Nosen är bakom lodplanet och den tredje halskotan är halsens högsta punkt. (Identisk teckning av ett  foto)


.

En häst bär av naturen ca 60 % av sin vikt på framdelen och ca 40 % på bakdelen. När en ryttare sätter sig på hästen förorsakar man ytterligare obalans; För att undvika belastningsskador försöker vi genom dressyren återställa balansen hos hästen genom att hästen med hjälp av sina bakben, bäcken och rygg bildar en hävarm som lyfter upp framdelen och på så sätt kommer mer i jämvikt. Detta sker genom att hästen ”tippar in sitt bäcken” så att bakbenets leder vinklas, hästen s a s kommer mer under sig, samt att en sammanhängande muskelsträng bildas på ovansidan av hästen, från bakdelen via ryggen, halsen och till nacken. Här är också filémuskulaturen (iliopsoas) viktig, då den genom att dras ihop böjer lårleden och drar den nedre delen av bäckenet framåt.


Bild 1 en häst i viloställning,   Bild 2 tyngdpunkten förflyttas bakåt, pil 1 visar den sammanhängande muskelsträngen, pil 2 visar filén.

Den förklaring som följer är förkortad och förenklad men beskriver huvudprinciperna för den sammanhängande muskelsträng, hävarm, som lyfter framdelen. Bakbenets system med sträckare och böjare utelämnas här, samt även mindre viktiga muskler i övrigt. Muskelkedjan beskrivs från ryggen och framåt.

Den långa ryggmuskeln (longissimus dorsi) är en ryggsträckare; tvärt emot vad de flesta ryttare tror sträcker och sänker den ryggen. Det är alltså felaktigt att, som många ryttare uttrycker sig, säga att ”hästen jobbar inte med ryggen” när hästen rör sig med sänkt rygg och höjt huvud. Hästens ryggmuskel är då satt i ett rejält arbete – men på ett för hästen ofördelaktigt sätt.

Ryggen ska istället bilda en brygga från bakdelen över till framdelen och på så sätt lyfta upp framdelen. Här är filémusklerna mycket viktiga för att få hästen att trampa in sin bakdel under sig och förhindra att ryggen sänks (se även kommentaren om bukmusklerna längre fram).

Den långa ryggmuskeln sträcker sig från bäcken, korsben samt länd och bröstkotor till de tre-sju sista halskotorna. Det gör att den långa ryggmuskeln även påverkar den bakre delen av halsen, bl a ger resning när hästen går korrekt på tygeln.

Till vänster ser vi den långa ryggmuskeln och filén avslappnade, till höger ser vi långa ryggmuskeln och filén i arbete.

Hästen ska alltså inte arbetas lång och låg, men för att få cirkulation, avslappning och stretching i långa ryggmuskeln, samt för att undvika statiskt arbete, är det utmärkt att växla samling med att rida hästen lång och låg – att t ex samla hästen tio minuter, rida den lång och låg två minuter, samla tio minuter o s v. Tiden är beroende på hästen kondition och muskelstatus.

Ofta hör man ryttare säga ”nu arbetar hästen med ryggen” när hästen rids lång och låg. Det är fel. I lång och låg form arbetar inte ryggen – den slappnar av och, om hästen suger ordentligt framåt/nedåt, stretchas ryggen.

Splenius och semispinalis capitis avslappnade
(satta ur arbete). Den tredje halskotan är högsta
punkt, nosen är bakom lodplanet

.

Nästa viktiga muskel i kedjan är splenius. En kraftig muskel som sträcker sig från de tre-fem bröstkotorna till nacken och första halskotan. Splenius höjer huvudet och halsen. Långa ryggmuskeln i arbete men splenius avslappnad, d v s ett brott på muskelkedjan vid splenius, gör att hästen hamnar med tredje halskotan, inte nacken, som högsta punkt- ”nacken faller”. Eftersom splenius även påverkar huvudet kommer också nosen att falla bakom lodplanet när splenius sätts ur arbete. Även muskeln semispinalis capitis har en liknande funktion.
Det är i denna form som många av dagens dressyhästar rids. Detta medför att hästen inte arbetar på skonsammast möjliga sätt, utan belastar sin framdel i onödan genom att muskelsträngen från bakdelen bryts och onödigt mycket av  huvudets och halsens vikt hamnar på framdelen.

brachiocephalicus


En muskel som inte ingår i denna kedja men ändå måste nämnas är brachiocephalicus. Den sträcker sig från nacken ner till överarmsbenet. Den har flera funktioner, bl a att dra amåt. Den kan också böja halsen  och sträcka hästens nos framåt. När hästen hamnar med den tredje halskotan som högsta punkt och nosen bakom lodplanet kan den inte använda den här muskeln på bästa sätt. Detta kan ibland tydligt ses i piaff, där hästar som rids med låg nacke och nosen bakåt ofta har sämre lyft i sina framben än de som rids med högre nacke och nosen längre fram. Hästen försvarar sig då ibland också med att trampa in sina framben under kroppen, vilket gör att kroppsvikten inte flyttas bakåt.

Bild till vänster Piaff, Knäet (carpus) lyfts inte tillräckligt, frambenen trampas in under kroppen.
Jmf med bild till Piaff bild till höger, här är det högre knälyft men endast bakbenen trampar in under kroppen.


Hästens raka bukmuskel.

.

Även bukmusklerna är av stor betydelse. Yttre och inre sneda bukmusklerna fixerar ryggkotpelaren och för i viss mån den nedre delen av bäckenet framåt, men framför allt den raka bukmuskeln som hjälper hästen att trampa under sig genom att böja mellan korsben och länd, ländrygg, bröstrygg samt ge stadga åt bålen. Bukmusklerna håller också emot så att hästen inte drar ihop ryggen till att sänkas. De ger även stadga när hästen rör sig i trav och galopp genom att förhindra alltför stor rörelse av ryggen i vertikalled.

Gemensamt för samtliga dessa synpunkter är att ju mer vältränad hästen är, desto större samling kan uppnås. En ung otränad häst kan inte krävas att gå i samma grad av samling som den äldre, mer tränade. Detta är något som vi måste komma ihåg när vi börjar träna våra hästar.

Varför har det blivit så här? Det finns nog ingen som rider sin häst i fel form med vett och vilja. Vi älskar våra hästar och vill dem det bästa, men kanske har vi blivit ”för duktiga” att rida – vi klarar av att träna upp våra hästar att göra svåra rörelser men har inte riktigt hängt med och fått de kunskaper om hästens anatomi som vi skulle behöva för att riktigt förstå ridningen.

Kanske bör andelen anatomi och biomekanik i utbildningen av tränare och domare utökas för att dessa ska kunna ge sina ryttare ett större biomekaniskt perspektiv på hästens förutsättningar för arbete. Om man inte har de kunskaperna ifrågasätter man heller inte utvecklingen; förmodligen är det brister i dessa kunskaper som gör att så många ryttare blandar ihop bärkraft med påskjut – vi tror att när vi har ett bra påskjut har vi också bra bärkraft, vilket inte alls  är samma sak.

Hur ska vi göra när vi rider då, för att allt ska bli rätt? Några enkla universalknep finns inte, tyvärr, men några tips finns det där emot. Tänk på att stärka bukmusklerna hos hästen, de är till god hjälp för ryggen. Det gör man t ex genom att hoppa små studshinder, trava över cavaletti, pulsa i snö och klättra. Värm upp hästen mer i galopp istället för trav, det engagerar fler muskelgrupper. växla samling med att rida hästen lång och låg korta stunder för att få cirkulation och minska spänningar i ryggen. Och framför allt – ta hjälp av en kunnig tränare, lär dig så mycket du kan om hästens biomekanik och våga ifrågasätta varför du gör som du gör.

Text och Bilder: Carina Högkvist.

Fördjupningsarbetet är tidigare publicerat i tidningen Ridsport

 

 

 Att stärka hästen

 

 När hästen blir trött i sina muskler och ibland "tappar" ett eller två bakben kan det ha olika orsaker. Det kan naturligtvis vara så att hästen inte har kraft och orkar det man kräver. Men det kan också vara brist på Magnesium. När hästarna börjar beta på våren  blir det en rubbninga av för mycket kalium och för lite magnesium. Det gör att mysklerna blir lite tröttare än vanligt och hästen bör få extra mineraler. Framför allt magnesium. Jag har märkt att vanliga mineraler även förbättrar styrkan hos hästen när det inträffar.


Tips Träna på hästryggen - det här stärker du

+ Mage och rygg, hållningen. Är du redan stark i bålen är det en fördel och annars är ridlektionen nyttig coreträning. Även om du har ont i ryggen kan du oftast rida eftersom de djupa mag- och ryggmusklerna får sig en duvning när du hittar rätt position på hästryggen.

+ Benen, både lår och vader, samt höftpartiet. Har du aldrig ridit förut kan du räkna med träningsvärk efter första ridturerna.

+ Koordination, motorik. Hästen lyssnar till mycket små signaler. Det räcker att du kramar lite med fingrarna runt tyglarna eller andas ut för att hästen ska reagera.

+ Avspänning/spänning. Samtidigt som du ska ha en bra position på hästen, vilket kräver en viss anspänning, måste du vara avslappnad i resten av kroppen.

+ Koncentration. På hästryggen är det du och hästen som gäller.

+ Tålamod. Du blir aldrig fullärd och varje ridpass innebär nya utmaningar.

+ God kondition är en tillgång eftersom du orkar koncentrera dig bättre då. Men att motionsrida är inte lika tufft konditionsmässigt som att springa.


 

 

 

Den veterinär grundval av korrekta Training
11 september 2012 

 Denna text är lite svårläst då det är en automatisk översättning. 

 
Jag måste erkänna att jag tycker de flesta veterinär föreläsningar tråkigt. Men inte en på tyska FN: s Bundeschampionate Seminarium - att man var fantastisk!

 

Det var verkligen en extraordinär presentation från den berömda tyska hästveterinärexpert, professor Stadler. Här var det som anges, svartvitt, bra träning (det betyder riktigt, progressiv, gymnastisk träning) är inte "korrekt" eftersom den eller den "expert" tycker att det är korrekt, är det korrekt eftersom det främjar den fysiska välbefinnande och lång sikt sundhet hästen ...

Jag antar att det borde ha varit självklart, men jag hade bara aldrig någonsin tänkt på det - veterinärer har varit avgörande för utvecklingen av civiliserade utbildning tekniker, och inte bara kända moderna veterinärer som Gerd Heuschmann, men just genom tiderna ...

Inte överraskande, professorn började med den antika grekiska, Xenophon, och påpekade att hans essä hade som mål att beskriva ett träningsprogram som tillfogats "den minsta skada på hästen som används ..."

 

Han gick snabbt över riddartiden, bara att notera att ibland hästarna av de medeltida riddarna såg lite ut som en del av dagens dressyrhästar ...

 

Professorn pekade på några av de mer extrema träningsmetoder för tidigt "mästare" som GRISONE och Newcastle, och föreslog att den aggressiva attityden till hästen var ett resultat av tron ​​att hästarna var kännande varelser och "djuret som en intelligent varelse är ansvar för sina handlingar och obstructiveness måste bestraffas. "

 

De grymheter barock Age (1575 - 1770) ersattes av den civiliserade värden för upplysningstiden (1750 - 1780) var, som leds av de läror de la Guérinière, kom hästen ska ses som en graciös konstverk . Stort värde placerades på elegans, skönhet, obegränsade rörelser och diskret hjälpmedel.

François Robichon de la Guérinière publicerade École de Cavalerie 1733, ett arbete som betonade tre viktiga punkter: 1 - Kunskap om hästen, 2 - Adekvat utbildning, stall och grooming och 3 - Underhåll och främjande av hälsa.

 

 

Denna nya attityd gick hand i hand med inrättandet av de första skolorna i veterinärmedicin: universitetet-Riding-institutet i Göttingen öppnade år 1734, följt av Ecoles Nationale Veterinaire av Lyon (1761) och d'Alfort (1765) , då den Rossarzneischule Hannoer 1778. Hästar hade blivit värdefull så veterinära skolor vuxit upp för att hålla dem låter ...

Den nittonde århundradet såg motstridiga trådar. "De ridning mästare i 19-talet föreslog mycket olika metoder, från den mycket häst-vänliga mot positiv tortyr." (SG Solinski, ryttare, ridning, häst, Grunderna i den moderna ridhäst, 1993) Tränare som Baucher och Fillis används maximal flexion och absolut huvudet höjd.

 

I början av nittonhundratalet, hade denna debatt kristalliserad i Otto de la Croix Natural Ridsport (1901). Han pekade på de ytterligheter, Paul Pfinzner hyper-böjning och Fillis "hög höjd:" Tiden har sällan varit mer gynnsamt för en detaljerad utvärdering av de naturliga grunderna i konsten att rida. Nästan samtidigt har vi hyperflexion och hög höjd, och ridning världen förblir borta som är rätt. "

 

 

Det var inte bara de veterinärer som försökte hålla hästarna friska, militären hade också ett egenintresse i deras välbefinnande, detta ledde till publiceringen av den legendariska Heeres-Dienst-Vorschrift eller HDV 12, kavalleriet regelbok, som publicerades i 1912, som blev grunden för den moderna tyska utbildningsskalan. När den publicerades var målet mer nytto: "Undervisning ridning måste resultera i en minskning av tillfälligt oanvändbara hästar."

HDV 12 reviderades 1926 och 1937 av Hans v Heydebreck, Felix Burkners och Richard Wätjen - alla kända namn i tysk equitation, alla kavalleriofficerare, alla stora dressyrryttare och tränare.

 

Målet var nu: "Genom att bevara och främja sina naturliga förmågor, kommer hästen föras in i en form och vagn som möjliggör fullständiga utvecklingen av hans styrka."

Titta på Burkners ridning, nu ser vi den "klassiska (naturliga) stil" i aktion med en optimal, relativ huvud höjd.

Också inflytelserik i förfina HDV 12 var ett par inflytelserika veterinärer: anatomen på Hannover veterinärskolan, O. Zietchmann och en veterinär vid kavalleriskolan i Hannover, Udo Bürger, författare till det klassiska, Vägen till Perfect Horsemanship ( 1939).

Vad framkom var den skala som vi alla borde veta utantill: kadens (rytm), smidighet och tygel kontakt - den 1: a etappen av utbildning - och impuls, rakhet och samling, den 2: a (avancerad) stadium av utbildningen. Målet med dessa principer är att upprätthålla hästhälsa.

Detta tillvägagångssätt är inskriven i 1997 års FN upplösning ". Dressage betyder gymnastik skolgång och noggrann utbildning av hästen att utveckla sina naturliga talanger, för att förbättra sina resultat, för att bibehålla sin hälsa och att uppnå harmoni mellan häst och ryttare"

Professor Stadler visade ett antal bilder av hästar som illustrerar deras naturliga huvudhållning, och föreslog att:

Mål av klassisk träning =

Body vagn med funktionell muskeltonus:

Med naturlig muskeltonus på rätt nivå för arbetsbelastningen

Och detta innebar:

Långsam utveckling av höjd eller som Udo Bürger uttryckte det:

"Transport kommer att utvecklas av sig själv som en följd av skolgången."

Skolgång måste dock vara korrekt skolgång, och professor Stadler pekade på "moderna" körstil som han beskrev som en "betydande avvikelse från den naturliga huvud-hals vagn." Denna typ av utbildning har lett till en kropps vagn med dysfunktionell muskeltonus, som om det praktiseras under lång tid leder till hälta. Den producerar också rörelse med framben förhöjda, ryggen stel, en utdragen bakben, och "dissociativ rörelse". Där frågade professor Stadler var FEI uppförandekod, som stipulerar ... alltid välfärd hästen måste vara av största vikt och får aldrig underordnas konkurrenskraftiga eller kommersiell påverkan. "

 

 

 

Professorn gick återigen till Xenofon för en historisk ta på "kolliderar hjälpmedel":

"... Om ryttaren håller hästen tillbaka med tyglar och samtidigt ber honom att gå framåt, kommer hästen att bli irriterad och kommer att kasta bröstet framåt och lyfta benen högre eftersom det är hetlevrad, inte vig."

Här har vi den avgörande kopplingen mellan psyket på hästen, den smidighet sin muskeltonus, och resulte ortopedisk vård.

Jean-Marie Denoix och Jean-Pierre Pailloux i sjukgymnastik och massage för häst: Biomekanik - Övning - Behandling påpekar att "känslomässig jämvikt är lika viktigt för optimal idrottsprestation som den fysiologiska lämplighet för den anatomiska struktur" - det är väl- accepterad för mänskliga idrottare, men inte alltid förstås i relation till hästar. Denoix och Pailloux fastställa att förutsättning för sund framåtrörelse är en gynnsam psykologisk miljö, och att orsaken till patologiska ortopediska förhållanden är dåligt koordinerade rörelser som utförs för snabbt eller långsamt. Orsakerna till dåligt koordinerade rörelser kan vara sjukdomar, lem sjukdom, ataxi - och det är lätt att se, är hästen lamt.

Psykologisk stress leder till dysfunktionella muskeltonus och muskelspänningar. Eftersom hästen är ett flygdjur, är rädsla uttrycks av upphandlande musklerna. Orsakerna till dysfunktionella muskelspänningar kan vara miljöbelastning, eller kraven från ryttaren, som när hästen sätts i en ofrånkomlig aversiv upplevelse "ryck och sporre". Dysfunktionella muskelspänningar kan också orsakas av betydande avvikelser från den naturliga kroppen vagnen. Funktionen av musklerna i rörelse är kontraktion följt av töjning. Om denna process är ofullständiga, förblir muskel i kontraktion och muskulaturen hårdnar, detta ger en felaktig spänning som leder till dåligt koordinerade rörelser.

Är målet för dressyr en atonic [saknar muskeltonus] häst? Professorn frågade, naturligtvis inte. Med rätt nivå av spänning och bibehållandet av en lämplig nivå av avslappning, då antagonistiska muskler inte spasm, och hästen visar väl samordnad rörelse, vilket resulterar i en ökad prestationsförmåga. Alternativet är en utsliten häst.

Smidighet av de enskilda muskler, muskelgrupper och hela kroppen, är ett resultat av: utbildning, repetition och träning. När denna smidighet är lärt det alltid uppnås. Om den inte lärt sig under den första månaden av utbildningen då det inte kommer att kunna uppnås i framtiden. Smidighet är en psykologisk och fysiologisk, eller som Bürger uttryckte det: "oskuld i sinnet måste alltid föregå smidighet i kroppen."

Professorn var fast att den "moderna körstil" att arbeta i unghäst med snäva huvud-hals vagn var vägen till en spänd häst och dysfunktionella muskeltonus. Han föreslog att som ett resultat i modern tid var det fler exempel på dålig piaff / passage än vad vi såg med de gamla mästarna. Men professor Stadler var verkligen angelägen om att visa att resultatet blev inte bara hemska bilder och dålig piaff och passage, men också hälsoproblem.

 

 

Detta är ingen modern insikt. La Guérinière på sjuttonhundratalet hävdade att "tyvärr även ganska bra hästar kan drabbas av ben-och senskador - otåliga" ". Försök att skola dem för snabbt och förstöra dem" utbildare Återigen: "Styrka och naturlig fulländning förloras och försvinner genom över arbetande och utmattning med alltför ansträngande och långvarig träning. Hästen kommer att utveckla gemensamma och senskida svullnad, SPATT och andra sjukdomar. "

Av senare tid, professor Stadler pekade på artikeln i The Veterinary Journal (April 2010), Identifiering av riskfaktorer i dressyrhästar av Rachel Murray. Studien fann att hälta var den vanligaste sjukdom eller skada i dressyrhäst och att elithästar tenderade att vara borta från arbetet längre. Arbetet visade att 24% (557 av de 2532 i studien) av dressyrhästar kan bli förlamad under en tvåårsperiod. Det vanligaste problemet var uppskjutande ligament och vrist ledsjukdomar, medan 20% av dressyrhästar led av ryggsmärtor.

Ett annat papper, Identifiering av riskfaktorer för hälta i dressyrhästar (Murray, RC, Walters, JM, Snart, H., Dyson, SJ och Parkin, TDH 2010) fann: "Det har noterats att extravaganta rörliga unghästar förberedd till salu eller unghästklasser har en hög förekomst av hind proximala uppskjutande desmitis. "

I en artikel 2006, Rachel Murray konstaterade: "Under hållning fasen av steg, är det bakbenet laddad med böjd gemensamt i böjning och metarasophalangeal gemensamt (MTPJ) i förlängningen, vilket resulterar i laddning av den uppskjutande ligament."

I mitten hållning av den förlängda trav, om rörelsen inte har tillräckligt stöd av hästens rygg, då den uppskjutande ligament är laddad, men samma problem kan också uppstå i de insamlade rörelser, som Udo Bürger konstaterade: "tidig övning i piaff och passageliknande steg utan smidighet, ger sjukliga förändringar i den uppskjutande ligament. "

 

Trots synpunkter från några som de klassiska principerna var hopplöst föråldrade och super avgiven av de "moderna" metoder, professorn visade att de var mer nödvändig än någonsin. Faktum kavallerihästar, skolad ofta med mindre-än-expert ryttare, varade längre än den moderna dressyrhäst! Kavalleri hästar i fredstid i genomsnitt varade i tjänst tills de var 15 år, och sedan fortsatte med att ytterligare 3 år av civila plikt. Med andra ord, de var sunda och användbara upp till 18 års ålder. Modern Warmblood hästar studerade mellan 1974 och 1982 och 1986 och 1996, hade en genomsnittlig livslängd på 8 till 10 år.

Den kavalleri rapporten 1929 visade att av 37.000 hästar, det fanns en slöseri med 436 eller 1,18% av den totala, medan Ortopedisk sjukdom påverkade 32 eller 7% av den gruppen, och att hästarna hade en medelålder på 10,2 år. Å andra sidan, Sedensticker, (1999:.... Abgangsursachen entschädigter Pferde einer Tierversicherung aus den Jahren 1990-1995 Diss Med veterinär, Tierärztliche Hochschule Hannover) tittat på 30.000 hästar mellan 1990 och 1995 och fann ett slöseri med 519 hästar (1,73 %) och i den gruppen en enorm 233 - eller 45%! - Led av ortopediska sjukdomar. De moderna hästar hade en medelålder på 8,7 år.

Och ändå är lösningen på detta moderna svinn är det i utbildningen:

Cadence, rytm> väl koordinerade rörelser

Smidighet> optimal ekonomisk muskel användning

Kontakt> elastisk respons på de stöd

Impulsion, svängande> stötdämpande

Rakhets> ens matade

Kollektion> belastningsminskning av de främre fjärde

Vad är då lösningen? Professor Stadler säger att det är inget fel med FEI regler, eller FEI etiska riktlinjer, är det bara diskrepansen mellan dessa ädla ambitioner och verkligheten. Han påpekade att på entrédörren till Versailles School of de la Guérinière, kunde man läsa: ". Där konsten slutar, startar våld"

En av seminariedeltagarna, Dr Schüle, ansåg att professor skildring av det "moderna körstil" klumpas för mycket tillsammans. "Inte alla ryttare tränar på samma sätt, det finns olika linjer och många tåg på rätt sätt - titta på EM i Rotterdam och ridningen av Carl Hester och Charlotte Dujardin, som var mycket korrekt. Det finns två typer av "moderna" ridning och en av dem är riktig. "

Men professor Stadler inte backa från hans kritik:

"Det jag kritiserar dig ser väldigt ofta på de lägre nivåerna. Medan många ryttare öva sporten mycket väl, är de flesta hästar som upprättats i fel stil. "


Dela med dig: Twitter TwitterLike på Facebook Facebook Ingrid Mattsson säger: September 1, 2013 kl 03:36 Bra artikel, jag vet många som borde läsa den här artikeln. Problemet är pengar också, de vill sälja hästarna snabbt. . I Mexiko har de också de dansande hästarna som är utbildade i alla portar nästan på dem och vid en mycket ung ålder Stephanie Schmidt säger: September 5, 2013 kl 07:21 För en bra historia av klassisk utbildning läste Dressyr: Konsten . av ridning av Sylvia Loch Katrin säger: 9 feb 2014 kl 05:45 Jag tror att citatet på Versailles Manegen är förmodligen bättre översättas som "där konsten slutar, börjar brutalitet". DeKunfy hade det på sin arena entrén också. För en del intressant arbete för att successivt utveckla en häst jag rekommenderar STARKT att undersöka verk av Philippe Karl. Sylvia Loch är också mycket intressant Stephanie! :) Dr Laura Frost säger: 10 februari 2014 kl 02:07 Mycket intressant läsning! MTPJ bör precis metatarsofalangealleden Marjolijn van den Hoeven säger: 10 feb 2014 kl 05:10 För en bra klassisk utbildning du behöver tid. . Och det är vad de flesta ryttare inte ger till sig själva och sina hästar Eva Lynn Finlon säger: 12 feb 2014 kl 02:03 Den bästa artikel jag har läst hittills på rätt dressyr träningsmetoder och varför de fungerar.





















 

 

 
SA Ser DET UT Närs ryttaren Med synd sitter trycker ner Hästens rygg!
 
 
 
 
 
 
 
- Dar Konsten slutar tjära Valdet VID 
 
- Att arbeta Hästen Med Kunskap, tålamod OCHj Kärlek
 
- Hästen skaen arbeta i Balans Vara lösgjord OCHj aktiv
 
- Ryttaren SKA Vara medveten om-synd Påverkan in Hästen
 
- Om träningen integrerad fungerar utgå Fran ATT Hästen integrerade Forstar, integrerad klarar AV Rörelsen Eller HAR ONT
 
- Hästen skaen Alltid tycka attR DET AR Roligt In ridbanan, Kanna SIG DUKTIG OCHj Vilja Samarbeta
 
- Se gräva SOM en Personlig Tränare för DIN häst. Lyssna in Hästens män försök FA Hästen attR TA i Lite mer
 
- Tank In: ​​att Muskler Ar Latt att-Trana UPP män DET tjära ÅR ATT Träna Upp Leder, ligament OCH senor DVS. sv häst Yngre ån FEM ÅR Bör integre belastas Nämnden för mycket
 
- Lika Lång TID SOM sv vilopaus HAR Värit Lika lång TID tjära DET attR Komma tillbaks tills träningsformen
 
- Ryttarens klokhet enligt Hästens Utbildning Ar Lika Viktig SOM attR Starka Hästen
 
- Sv behå Tränare Ar ofta gråhårig
 
 

 

- Samling OCHj ökning Ar Två sidor AV-sam ma Mynt

 

 
- Spänning Ar Hästens Värsta fiende
 
- Forr i Tiden Satt JAG Upp in en häst Nämnden ATT korrigera idet. IDAG barnvakt JAG Upp in en häst Nämnden för att-Lyssna in håla
 
- En ryttare SOM AR Mjuk i Kroppen långt sv häst SOM Rör SIG mjukt
 
- LAT Hästen FA Frihet enligt Ansvar. Hästen växer Da Som häst.
 
_ Att Träna Med bandage Starker integre Hästens ben
 
- Dressyr Ar poesi I rörelse
 
- Att Träna Bort Flykten FRAN ETT flyktdjur Ar Lika SVART SOM attR Träna Bort jakten I SV jakthund
 
- Ögonen In Hästen skaen sig Nöjda UT efter ETT träningspass
 
 

 

.