Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

Hästens hållbarhet
 

Kloka ord från Ingvar Fredricson.

Ingvar Fredricson är veterinärprofessor, före detta Flyingechef och ryttarpappa åt Peder och Jens. På ett av Folksams frukostseminarier i Falsterbo föreläste han om hur man får en hållbar häst.
HIPPSON.SE
 
 
 

Vetenskaplig undersökning om hästens arbete med ryggen.

https://www.youtube.com/watch?v=hokqRs9GbrI&feature=share

 

NÄR RÄKNAS HÄSTEN SOM VUXEN OCH KAN BÖRJA ARBETAS?

Före 4 års ålder är hästarna inte tänkt att arbetas hårt eller bära tunga vikter!
 
Internetbild
 
En gång i tiden var det här ett välkänt faktum att hästar inte skulle tränas hårt före 4 års ålder och för majoriteten av de, för utbildning, valda hästarna ansågs inte mogna förrän vid 15 års ålder!
 
Skelettets Utveckling
Några timmar efter födseln kan fölet följa stoet. Men skelettet hos fölet är inte på långa vägar färdigt utan det består mest av broskvävnad. Hästen växer och mer och mer kalcium koncentreras i skelettet och broskvävnaden utvecklas till ben.
 
Varje skelettdel har sedan en egen deadline för benbildning vilket beror på art, kön och ålder, skötsel och utfodring:
Skallen - 3-4 år
Ryggkotorna – 5 år
Korsbenet – 10 år.
Benen - 3- 3,5 år
Bäckengördeln -4-4,5 år
Symphysen -6 år

Hästen skall inte utföra kraftig fysisk aktivitet före 3-4 års ålder.
Man kan rida hästen bara korta stunder från 4-4,5 års ålder.
Hästen kan vara i full samling endast från 6 års ålder.
Krävande fysisk aktivitet, som t ex skolor, kan tillåtas först efter 10 års ålder.


Internetbild
 
”Brådmogna” hästar – Finns dom?
Människor som inte vet det minsta om anatomi eller fysiologi hos hästen pratar om "brådmogna" raser, att dessa hästar är färdigväxta tidigare än andra. Skulle det vara på det viset skulle deras tänder också växa fortare om deras organism gjorde det. Anatomin visar att bildning av tänder och ben hänger ihop men tänderna hos ”brådmogna” raser växer i samma takt som hos de ”sent utvecklade” raserna.
Genom tänderna kan man alltså definiera hästens ålder så det är självklart att termen ”brådmogen” och ”sent utvecklad” är något som hittats på av ”så kallade specialister”. Naturligtvis har den idén anammats av vissa uppfödare, som ser det lättare att sälja en tränad 2 åring än en oarbetad 4 åring.
 
De så kallade ”brådmogna” raserna som börjar tränas tidigt får förbenade spröda ben eftersom de inte är utvecklade för ett hårt arbete men måste ändå utstå detta. (”Kan ju vara orsaken till alla de galoppörer som oförklarligt bryter benen” min kommentar)
Dessutom säger man att benen hos de ”brådmogna” raserna växer i längd tidigare, men de förbenas samtidigt. Så ben är inte redo för ett hårt jobb, men de måste utstå detta när hästen arbetas för tidigt. Vad vi också måste komma ihåg är lederna, de får bära kraftig övervikt och påverkas negativt av detta. Så den här typen av ”brådmogna” hästar skall kanske tränas in ännu senare och de kräver speciell utfodring för att växa sig starka (”Tänker fr a på fullbloden här” min kommentar).

Internetbild
 
Om du köper en häst som är tidigt tränad så kan den hästen låta bli att utvecklas ordentligt, den kan t ex låta bli att växa till normal höjd. Om en häst som fulltränats för tidigt kommer den inte att kunna visa sina bästa egenskaper som snabbhet och styrka. Hästen kan, i stället för att vara frisk och glad, bli invalidiserad eftersom alla fogar och leder utsatts för hårdare arbete än de klarat av. Likaså förkortas livslängden hos hästen som blivit utsatt för detta (se tidigare inlägg om hästens livslängd).

Internetbild
 
Hästens Livslängd
Det här är ett problem som har blivit mycket mer påtagligt inom hästsporten. Normalt, vid en ålder av 10-15 år så har hästen utvecklat sina allra bästa egenskaper, men dagens sporthästar får obotliga skador i skelett och leder. På tävlingar i internationell nivå så kan vi se hästar på 10-15 år och de verkar friska. Men veterinärerna vet sanningen bakom framgångarna, de sprutar leder, bedövar och när inget annat hjälper mot hältan skär de av nerver ner i benen. Hästen känner inte längre smärta, han haltar inte längre men lederna blir helt förstörda. Efter tävlingarna får skötaren tillbringa natten med hästarna, ge bad massera benen och lägga på liniment mm. Allt detta måste göras för att hästen skall klara av att gå ut från stallet nästa dag.
Normalt lever hästen tills den är 30-40 år, men sporthästar lever tills de är 15-20 år samtidigt som de är sjuka och halta (”enligt försäkringsdata 7-8 år” min kommentar).  Naturligtvis kan det finnas fler saker som skadar och dödar hästarna inom idrotten men den tidiga hårdträningen förstör det muskuloskeletala systemet.

Internetbild
 
Inridning
Om vi nu skulle vända på frågan; ”Om hästen inte ridits in före 4 år, hur skulle det då gå att rida in honom?” Men det är så här att innan man rider in hästen bör den tränas från marken. Fram till 4 års ålder är det bara den mentala och allmänna fysiska utvecklingen som är nödvändig. Samling och skolor är sådant som skall komma senare.
Samlingen hos hästen är att vara i en naturlig position, om hästen inte lärt sig det för handen förstör ryttaren hästens rygg. Så du bör lära din häst samling för att förbereda dess rygg för övervikt (ryttare).
När hästen är redo att underkasta sig ryttare blir du en viktig del i hans utbildning och ni kan båda njuta av lektionerna. Tränaren skall vara till vänster, framför, bakom och sedan på ryggen och hästen kommer att ta det hela som en del i lektionen och du behöver kanske bara 5-10 lektioner för att lära honom bära sadel och ryttare. Sedan behöver du bara sadla honom och be honom utföra ett arbete som han redan kan och det kommer inte att stressa honom och hästen får inte fysiska trauman.

Internetbild
 

Källa: Soquilichi
 
 
 

 Hästens hållbarhet

Hästens hållbarhet är ett omfattande ämne, varför jag inskränker mig till dressyrhästen. Jag förutsätter att hästen som ung fått gå i flock och lekt med jämbördiga samt att den fått rätt foder och mineraler, bra uppfostran och är försiktigt tagen som unghäst.
 
Alla hästar mår bra av att arbetas regelbundet och på olika underlag. Man bör vara medveten om att det tar år att stärka senor, månader att stärka leder och veckor att sätta muskler. Även dressyrhästen ska stärka hjärta och lungor.
 
Att lägga ett schema för hästen är bra. Man kan t ex ha ett schema på 14 dagar och ett på årsbasis. Som variation för dressyrhästen lägger man in hoppning alt löshoppning, cavalettiarbete, tömkörning alt körning, arbete på lång tygel, långritt, intervallträning, fartlek med pulsmätning, klättring samt långa skrittpromenader. Att rida i skog och mark bland stock och sten gör bogarna mjuka och hästen lär sig var den har sina ben. 
 
Ett arbetspass på ridbanan ska alltid vara lustfyllt för hästen. En spänd eller motvillig häst stärker sig inte. Börja alltid med skritt på lång tygel 5-10 min. Därefter ska hästen skrittas igenom i rätt form och i alla rörelser hästen kan. Börja alltid med att mjuka upp din egen kropp innan du kräver att hästen ska bli mjuk. Rid igenom hästen med böjningar, skänkelvikningar och skolor,  lägg också in ryggning eller några steg i skrittpiaff, var noggrann med att hästen är mjuk i nacke och hals. När dessa rörelser fungerar i skritt går man över till trav och sedan galopp. I trav kan hästarna tycka om att hitta sin balans i jogg.
 
När du rider fram hästen på detta sätt får du en lösgjord häst som med genomblödning i rätta muskler har bra förutsättningar att arbeta. Du får även den hetaste hästen (el unghästen) att bli lugn och lyssna på dig. Bättre att göra den lugn i sinnet än att trötta ut den genom att trava runt på ridbanan i för högt tempo som sliter på benen. 
 
Högt tempo på ridbanan orsakar förslitningar. Det skapar obalans, spänningar och man märker inte taktstörningar. Hästen spänner ryggen och blir obekväm att sitta på, slår i sig och gapar och om man då spänner på en nosrem eller måste rida med bandage döljer man bara problemen. Om hästen arbetas på detta sätt skapas inga förutsättningar för hållbarhet. Man måste i alla lägen kolla upp att hästen kan slappna av genom att han/hon kan sänka sig i låg form. Om hästen är spänd beror det ofta på att den inte förstår vad ryttaren vill. Förklara då på ett bättre sätt och ge hästen tid att tänka.
 
När hästen är stark i senor och leder, är väl musklad, har starka lungor och starkt hjärta kommer hästen att röra sig spänstigt utan att vara spänd.
 
 
 
 
 Anne Wiklander
 
 
 
.