Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

 

 

 

 

 

 

 

LÄS!!!

Take a look at the topic of longitudinal flexion through a scientific lens and learn why it is an important goal of classical dressage.
DRESSAGETODAY.COM

 

 

 

 

Mycket bra och demonstrativt!

 

 

 

 

 

 

 

 

Annan ridstil kan skona hästryggar

Många hästar lider av ryggproblem. Ny forskning visar att det är sättet att rida som kan vara problemet - och lösningen.

PUBLICERAD 2 MAJ 2013 - 10:23

Artikeltexten fortsätter längre nerHoppa till artikeltexten

Svårbehandlade ryggproblem hos hästar är något som allt fler veterinärer uppmärksammar. Den holländska hästälskaren och veterinären Patricia de Cocq är en av dem som engagerat sig i problematiken.

– Det är betydligt fler hästar som diagnostiseras med ryggproblem idag än tidigare. Men det är svårt att veta om skadorna verkligen är fler, eller om det har att göra med att vi blivit bättre på att upptäcka dem, säger Patricia de Cocq.

Mekaniska experiment

För att hitta sätt att minska hästarnas problem tog Patricia de Cocq hjälp av mekaniska experiment. Hennes mål var att identifiera vad en ryttare kan göra för att avlasta sin häst och därmed minska risken för skador. Experimenten visar att så kallad lättridning avlastar hästryggen jämfört med om ryttaren sitter ner hela tiden.

Lättridning innebär att ryttaren växlar mellan att sitta i sadeln och att stå upp i stigbyglarna under trav.

– Problemen uppstår när ryttarens tyngdpunkt ”faller ner” mot hästryggen under en rörelse. Då blir kraften på hästryggen 2,5-3 gånger större än om ryttaren rör sig i en rak, horisontell linje, säger Patricia de Cocq.

Kraft på hästryggen

När hästen travar eller galopperar rör sig även ryttaren uppåt och nedåt. Men genom att stå upp i stigbyglarna behåller ryttaren en rakare linje under hästens rörelser. Det innebär att kraften som ryttaren utövar på hästryggen minskar.

Patricia de Cocq och hennes kollegor har lyckats simulera hästens och ryttarens rörelser genom att tillverka mekaniska modeller av bland annat fjädrar och vikter. Med hjälp av modellerna har de sedan gjort matematiska beräkningar på flera olika ridstilar.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala bedriver man också forskning kring hästar och deras rörelser. Professor Lars Roepstorff tycker inte att man ska överdriva skillnaden mellan lättridning och sittande trav.

– Man löser inte ryggproblemen genom att rida lätt, däremot är själva angreppssättet med mekaniska modeller nytt och spännande. Det skulle kunna till exempel kunna användas för att korrigera ridstilar och förutse vad som händer om man gör på det ena eller andra sättet, säger Lars Roepstorff.

Moderna jockeys rider rätt

De studier som Patricia de Cocq gjort visar att galoppsporten hittat den mest optimala positionen sett ur ett belastningsperspektiv.

– Det allra bästa är att stå upp som moderna jockeys. De började rida i den här positionen runt år 1900, säger de Cocq.

Moderna galoppryttare står upp i en extrem position. Det är en både svår och krävande teknik men det innebär att deras tyngdpunkt i princip rör sig längs en horisontell linje. Positionen är skonsam för hästryggen samtidigt som den har gjort galoppsporten betydligt snabbare.

Forskningen presenteras i veckans nummer av The Journal of Experimental Biology.

SVT VETENSKAP TWITTER: LOTTENBELotten Bruun Esselin

lotten.bruun.esselin@svt.se


 

 

 

 

Studie om hur ryttarens vikt påverkar hästen

En studie har genomförts för att se hur ryttarens vikt påverkar hästen.



 

 

 

 

 

 
Publicerad: 2017-02-11 

Då det fanns gott om gräs valde stona att beta vissa rutor.

 

2017-02-11

När hästen får välja är visst gräs godare

”Gräs som gräs” är det lätt att tro att hästen tycker, då den drar i väg till närmaste tuva. Men när forskare följde en grupp avelsston och registrerade vad och hur de helst betade, då märktes tydliga skillnader i vilka grässorter de helst valde. Och under vilka omständigheter.

 

 
 
Manola Mendez
 
Vad i topline säger om häst och ryttare
Http://www.manolomendezdressage.com/wp/wp-content/uploads/What-the-Topline-Says-about-Horse-and-Rider-by-Manolo-Mendez.pdf
Det här en bra tid att dela denna fria, nedladdningsbara, illustrerad artikel som har en massa detaljer om hur manolo tittar på hästar organ och arbetsställningar efter ledtrådar om hur han kan hjälpa dem och deras ryttare.
" genom att hålla vår häst, genom att röra och känna honom, vi inser snabbt att rida teori är bortkastad utan förståelse för anatomi. Utan en förståelse av vad en frisk häst ser ut och känns som om vi inte har något konkret sätt att mäta kvaliteten på vår träning.
Utan förståelse för hästens kropp, hur kan vi verkligen bedöma och korrigera sin direkthet, balans, bocka, och sporre? Jag tycker att när en ryttare är utsatt för all kunskap kroppen av sin häst innehar, utom en tillfällig upprörd om hästen är obekväm, det finns oftast en stor lättnad. Nu vet de poängen, nu har de en karta, nu kan de börja rida på ett intelligent och med syfte.
Allt som behövs är lusten att lära."
Http://www.manolomendezdressage.com/wp/wp-content/uploads/What-the-Topline-Says-about-Horse-and-Rider-by-Manolo-Mendez.pdf
Du är välkommen att dela.
 
 
 
 
 
 

 

 

 

 

 

Långt och bra om händer

 
The Riding Instructor talks about rider hand position and focuses on the cause and repair of some of the problems horses and riders face.
THERIDINGINSTRUCTOR.NET
 
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sadelmakarmästare Lars Sundin har under nästan 40 år provat ut över 15.000 sadlar. Missa inte vår intervju – där han ger sin syn på inpassning, stoppning, paddar och hur sadeln påverkar hästen:

 
FOTO: Natalie Lindholm / När det kommer till att hitta en passande sadel finns det troligtvis lika många åsikter som det finns sadlar. Hippson har frågat...
HIPPSON.SE
 
 
 
 
 Hästens tunna hud!

Riktigt viktig information!

 
 
Justine Harrison - Equine Behaviourists foto.
Justine Harrison - Equine Behaviourist

Horses have thinner skin and may feel pain more than humans.

For those who think horses don't feel pain as we do - you could be right. They may feel far more. Australian TV programme 'Catalyst' asked vet pathologist Dr. Lydia Tong to look at the differences between horse and human skin, something that has surprisingly never been studied before. She found the epidermis (the outer layer of the skin) is thinner in horses and they have a higher density of 'pain sensing' nerve endings than we do. So what happens to the great whip debate now I wonder?

This information was revealed as part of an interesting film looking at the use of the whip in racing and is well worth a watch. Professor Paul McGreevy is also interviewed here, one of the authors of the article I shared a couple of days ago analysing whip use in UK racing. The information about the horse's skin starts around 12.30.

The image below is of horse skin on the left with the thinner epidermis. On the right, human skin.

You can watch the programme here: http://www.abc.net.au/catalyst/stories/4201890.htm

Further information here: http://m.foxsports.com.au/…/pr…/story-e6frf41l-1227275365083

‪#‎horse‬ ‪#‎Catalyst‬ ‪#‎horsebehaviour‬ ‪#‎horseracing‬ ‪#‎equinescience‬

 
 
 
 
Ska man ha en pad under sadeln och i så fall vilken typ av pad?
 
Det finns en pilotstudie gjord på SLU. Finns att läsa här:http://www2.hipp.slu.se/fda/2007/330forsberghallqvist.pdf
 
 
 
 
Hästens biometanik i olika sätt att rida
                                                                                                               https://external-arn2-1.xx.fbcdn.net/safe_image.php?d=AQDe0L8A9wK7tfMb&w=300&h=300&url=http%3A%2F%2Fjonibentley.co.uk%2Farticles%2FImage6.jpg&cfs=1&ext=png2jpg
 
http://jonibentley.co.uk/GerdHeuschmann2.html
 
En hovslagers berättelsse
 Vi är många hovslagare som kommit ut till stallarna nu i början av januari, och sett likadan tillväxt på hovarna som på sommaren. Vilket då blivit lite skevt, eftersom vi alltid förlänger skoningsperioden över vintern. Då det inte normalt växer lika mycket. Jag har trott det berodde på ljuset och fodret och till viss del kylan. Har aldrig kunnat ge ett direkt svar när kunder frågar. 

Jag som alltid vill veta mer, tog därför kontakt med kollegor för att få ett svar på gåtan.

Hovslagare Börje Wetterlind svarade; 
"Hoven har en "schunt" som leder blodet förbi blodkärlen i hoven vid extrem kyla för att inte kyla ner kroppen. Det medför att hovens tillväxt blir mindre när det är kallt. Denna vinter har varit relativt mild vilket gjort att hoven fått genomblödning så tillväxten har varit likt den på sommaren."

Hovslagare Torbjörn Holmström;
"Att hästen kan shunta av blodflödet när det är kallt är bra att känna till. Om det är kallt öppnas shuntarna till hovarna några gånger per dygn, men oftast inte alla hovar samtidigt. Det kan då lätt misstas för att hästen har en ökad värme i hovkapseln och en pågående inflammation eller infektion, vilket inte är fallet."

Det är fantastiskt hur hoven fungerar så praktiskt. 
Och att det finns så många underbara kollegor som ställer upp och svarar på alla frågor man kan komma på.


 

Happy New Year to you all and may the horse be with you Smil

The Psychology of horses by Patrick Kaye more infor
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tristan Tucker: ”Dressyrhästar behöver lära sig att hantera stress”

Australiensaren Tristan Tucker har specialiserat sig på att vänja dressyrhästar vid olika miljöer och situationer. Här ger han, tillsammans med två dressyrikoner, sin syn på den ”tittiga” hästen och hur den ska hanteras.

 
 
 
 
 
 
 

Lättridning ger mätbar asymmetri

 
 
Två hippologstudenter har, i sitt examensarbete, undersökt hur symmetrin i hästens rörelser påverkas av ryttaren.

Läs mer i Forskningskollen

 
 
 
 
 

Ha koll på hästens viktiga mineralintag

FORSKNING
 Grovfodret är hästens största källa till de dagliga mineralerna, men ofta innehåller stråfodret inte tillräckliga mängder.

Stora variationer mellan vallfoderpartier

 
 
 
 
 

 
 Skador i rörelseapparaten är i dag det vanligaste hälsoproblemet hos sporthästar, och den vanligaste orsaken till att hästar inte kan prestera som förväntat. Men vad är det som påverkar skelettet?

 

 

 
 
 
 

Till vänster hjälper Linnéa gästen Marita på Mario. Till höger Vivienne Freeman, yoga- och mindfulnessinstruktör.

Linnéas retreats = yoga + dressyr

 

 

Linnéa Aarflot har frilansat som skribent för Hippson till och från i flera år, både från Sverige och från USA. Så när vi fick veta att hon numera ordnar ”retreats” för ryttare, på Oldencraig Equestrian Center i sydöstra England, blev vi nyfikna.

 

 
 
Se detta filmklipp och förstå vad som händer i din kropp i de olika gångarterna!
 
583 430 visningar
 
Physio-Rider har laddat upp ett nytt filmklipp.

Jak pracuje kręgosłup oraz miednica jeźdźca podczas jazdy ? Składają się na to 3 komponenty przód-tył , na boki oraz góra-dół. Sami zobaczcie S

 


S

Travarens och islandshästens ridegenskaper påverkas av ”travgen”

 

ETravarens och islandshästens r ...                

 

                         

Forskningskollen: Vissa bett gav fler munskador hos islandshästar

Forskningskollen: Vissa bett g ...
 

 Att mista sitt älskade fölsto under fölningen är allas mardröm, men för fölet finns det hopp – även om amman inte har mjölk. En hormonspruta kan nämligen sätta igång mjölkproduktionen. Läs mer här:

Våren är här och fölningssäsongen med den. För det mesta går fölningarna bra och ett nytt liv kan välkomnas till världen, men ibland går det tyvärr fruktansvärt fel. Här berättar Natalie Lindholm om den lösning de hittade.
HIPPSON.SE
 

 

 

 

Forskningskollen: Belöning gav tydliga resultat

Forskningskollen: Belöning gav ... (Forskning - Forsknin)

 

Smart tips för att kontrollera sadeln, man kan också lägga på ett lakan på hästen som är indränkt med potatis mjöl.

 Smart tips för att kontrollera ... (Hippson-TV)

 
 
 

Nya(re) metoder att behandla senskador finns

Nya(re) metoder att behandla s ... (Veterinärbloggen)

 
 
 

artikel

Olika rön om skydd av ben

VÄRLDEN  Bandage ger lite mer stöd men benskydd skyddar bättre mot slag. Det finns mycket att tänka på för den som vill skydda sin hästs ben på något sätt. Men det finns också experter som menar att skydd kan göra mer skada än nytta.

Eurodressage berättar i en lång och utförlig artikel om olika rön när det gäller att skydda hästarnas ben vid arbete. I artikeln redogörs för en del forskning i ämnet och för- och nackdelar med bandage respektive benskydd. Artikelförfattarens sammanfattning är att hästar har rört sig fritt utan benskydd länge under sin utveckling och att skydd av olika slag faktiskt kan göra mer skada än nytta på det område som är tänkt att skyddas. Samtidigt finns det forskning som visar att benskydd kan vara till stor nytta för vissa hästar, till exempel dem som slår emot sina egna i ben i rörelse.

  

 

 

 

 HarboOrtens RyttarSällskap (HORS) bildades först som Viby stallklubb i slutet av 1980-talet. Stallklubbar med ett visst antal medlemmar övergick till att bli ridklubbar och 1991 blev startår för HORS som ridklubb i Svenska Ridsportförbundet. Vi är mycket stolta över ridklubbens namn HORS! Hors är ett gammalt namn för häst. Vi har genom åren haft som genomsnitt 40 medlemmar.

När vi startade upp Viby stallklubb fanns en vilande klubb i Harbo som vi väckte till liv igen. Den hade sitt säte på Viby säteri med dess ägare KG Söderhielm som drivande. Där anordnades spännande långritter och det var en mycket vacker och modern anläggning.

Till en början höll vi också till i ridhuset vid Viby säteri. När ett nytt ridhus byggdes i Holm flyttade ridklubben dit. Vi fick då även tillgång till utebanor och en tävlingsanläggning. Klubbmedlemmar lade ner mycket tid och engagemang för att skapa en väl fungerande tävlingsplats. Medlemmarna hjälpte till att bygga en servering, sekretariat, domartorn och toalett. Även en fin grillplats iordningsställdes.  Vi har genom åren haft förmånen att till och från ha tillgång till anläggningen. Vi utnyttjar även klubbmedlemmars egna ridbanor till aktiviteter som klubbtävlingar, Pay and Ride, träningar och uppvisningar.

Ett årligt sommararrangemang är att vi tillsammans med våra hästar åker på ridläger. De senaste åren har vi varit på Älvkarleby Ridklubb där vi även kan hyra hästar för de som inte har egen häst. Vi bor vid havet och svalkar oss i böljorna mellan ridpassen. Grillkväll och en stilla sittning vid solnedgången ingår också.

Vi arrangerar även den publikfriande Dressyrfestivalen under Fest i Heby veckan. Klubben står även som värd för en lokal dressyr/hopptävling en gång om året. Klubben har till och från lag som tävlar i allsvenskan.  Vi anordnar många klubbaktiviterer såsom gemensamma träningar, klubbtävlingar och studiecirklar.

Fantastiskt med vår lilla klubb är att den har fostrat många framgångsrika tävlingsryttare och ledare. Vi har flera auktoriserade ledare; en unghästutbildare, en hoppdomare, en C-tränare i dressyr som även är utbildad ridlärare nivå 3 och har B-behörighet som exteriördomare, en C-tränare i dressyr som även är utbildad i klassisk fransk dressyr samt en ledare på nivå 3 i centrerad ridning och B-tränare i Islandshästridning. Vi har ryttare som ridit DM, SM och VM. Vi har haft flera ryttare som blivit antagna till elitgymnasiet både i dressyr, hoppning och fälttävlan.  Klubben kännetecknas av en stor bredd; körning, tömkörning, distansritt, westernridning, tornerspel, centrerad ridning, unghästträning, klassisk Fransk dressyr, dressyr, löshoppning, hoppning, fälttävlan och islandshästridning. Allt detta i den lilla orten Harbo i den lilla ridklubben HORS.

  

 

                                

 

En stor del av klubbmedlemmarna på ridläger i Älvkarleby

fotograf okänd

 

 

 

Vi visar upp fjordhästar under ryttar VM 1990

Mita Elebjörk

 


RYTTAR-VM 1990 STOCKHOLM

Under ryttar-VM i Stockholm 1990 skulle Fjordingen visas upp som ras i en av pausarna. Självklart gick frågan till Börje Klangestam på Taffsnäs Fjordhäststuteri i Gnesta. Tanken var att visa upp hur allround fjordingen är med både ett dressyrprogram och en hoppkadrilj. UPK lånade vid den här tiden 3 fjordingar från Börje, Taffsnäs Mackie, Preine och Baloo.

På dressyrsidan hade det varit 3 st hästar som har dominerat en längre tid, Taffsnäs Mackie, Sindarve Myling och Philip. Då jag tävlade Mackie under den här tiden blev jag tillfrågad om att vara med, självklart ville jag det! Vilket äventyr. Som tur var bodde dom andra inte långt från Uppsala så vi tränade på UPK. Bestämt var att vi skulle rida till tonerna av nyckelharpa, nu kommer jag inte ihåg vad dom som spelade heter men dom hade en nykomponerad låt efter hur hästarna rörde sig. Jag fick frågan om att rida i damsadel och eftersom Mackie var så snäll och älskade att gå dressyr med kandar så nappade jag på förslaget. Så var det klädseln, vad skulle vi ha på oss? Fjordingar, nyckelharpa och…. ja vad passar bättre än folkdräkt men var skulle jag få tag på en sådan? Då kom min räddare i nöden, Birgitta Jansson. Av henne fick jag låna en vacker folkdräkt, någonstans norr ifrån.

I mitten av juli 1990 åkte jag till Taffsnäs gård med Mackie och Preine (som skulle gå med i hoppningen). Där väntade ett gäng av mina elever från UPK och några fler på att vi skulle börja träna hoppkadriljen. Tjejerna jobbade på somrarna som ridlärare på Taffsnäs. Vi hade en underbar tid med hästar, fint väder, bad och hård träning. Vi byggde våra egna hinder som vi använde i hoppkadriljen. Dom var utformade som en fjordhästhals med den karakteristiska manen med den svarta randen.

25 juli gav vi oss iväg till storstaden! Vilken resa. Vi hade med oss 9 fjordingar från Taffsnäs. Då vi kom fram blev det strul på en gång, vi var inte med i rullorna så det tog jättelång tid när vi skulle få våra passerkort. Nu efteråt gjorde det inget för då fick vi fritt inträde överallt hela VM!

Redan den 26 (om jag inte missminner mig) så var det dags för vår uppvisning. Vi började med dressyren och den gick jättebra. Mackie tyckte inte alls att det var läskigt att vara inne på Stockholm Stadion, hon var helt inställd på att visa upp hur duktig och vacker hon var! Själv kan jag erkänna att det kändes jättestort och läskigt! Vi var pausunderhållning mitt i VM-dressyren! När dressyren var över var det dags för mina elever att visa att fjordingar även kan hoppa. Om möjligt var jag ännu mer nervös, det var ju mina adepter som skulle visa upp sig, tänk om någon skulle stanna eller ramla av?! Men jag behövde inte var de minsta nervös, fjordingarna och tjejerna gjorde en underbar hoppuppvisningar och alla hoppade som om dom inte gjorde annat. Efteråt fick vi massor av applåder när vi red ärevarv och lät hästarna sträcka ut ordentligt i galoppen.

Nu tror ni säkert att äventyret var slut men inte då. Vi hade ett stånd där vi presenterade fjordingen som ras och vi hade även 2 av fjordningarna kvar som vi red runt med under reserande tid av VM. Vi var bland annat ute vid fälttävlingarna och red runt bland publiken, där stötte vi på 2 äldre damer från Australien som blev helförtjusta i fjordingarna. Det blev en fysisk helbesiktning av hästarna, här går ålen, titta här och här, dom var till och med på väg in under hästarna! En annan dag när tjejerna red runt bland stånden blev dom inbjudna av en försäljare som sålde boxväggar, där stod våra fjordingar snällt i boxen som om det var det självklaraste i världen.

Jag vet också att vi från UPK hade med ett ekipage i en stilhoppning, det var Sverige final. Då mitt minne inte är det bästa så minns jag inte vem det var som red men jag vet att det var Spader Dam som var ponnyn. Jag vet inte heller hur det gick.

Här slutar min berättelse från ryttar-VM 1990 i Stockholm, som jag minns det. Självklart hann vi med att se både hoppning, dressyr, fälttävlan och körning. Det var en oförglömlig sommar!

Mita Elebjörk




 

 

Ryggproblem, böjningar  

 

 

 

 Hästar är inte maskiner 

Gerd Heuschmann 

Var inställd på en hel dag i kallt ridhus, så det blev en glad överraskning att vi större delen av dagen på Jädra Gård skulle hålla till i en varm och skön bygdegård som låg på gångavstånd från ridhuset på andra sidan av stora vägen. Vi var cirka ett femtiotal personer som samlats för att bevista Dr Gerd Heuschmanns clinic. 94-årige Kurd Albrecht von Ziegner hade tyvärr fått ställa in sitt besök pga att hans fru blivit sjuk, men Gerd trodde att han kanske kan få honom att följa med på någon av de träningstillfällen som kommer att bli på Jädra senare i år.

Eftersom många i publiken inte var med på de föreläsningar Gerd höll förra vintern på Jädra och Strömsholm, så blev inledningen en repetition för oss som var med då. Jag var tacksam för uppfriskningen av minnet och insåg att jag inte kunnat ta till mig all information då, utan nu fick en mer ingående förståelse för hur hästen är uppbyggd och sambandet mellan skelettdelar, muskelgrupper, senor och ligament. Dessutom lärde jag mig ett nytt ord, fascia, som enligt wikipedia definieras så här: ”En fascia är en fibrös bindvävshinna som har som främsta uppgift att hålla muskler och muskelgrupper på plats under muskelkontraktion. Med sina glatta, vita ytor och sin placering mellan musklerna underlättar de också musklerna glidrörelser mot varandra. Kärl och nerver som leder ut i extremiteterna löper ofta längs fasciorna.” 

Att gå in på alla biomekaniska detaljer som Gerd redogjorde för är omöjligt, men hans bok Balanceakt kommer snart ut i engelsk översättning – The Balancing Act - och jag kommer otvivelaktigt ha stor nytta av hans förklaringar när jag läser den. Jag tror han gick in mer på djupet den här gången eftersom han visste att han hade flera veterinärkollegor i publiken och dessutom är det hans mångåriga veterinärgärning som gör att hans argument väger så tungt som de gör. Han kan t.ex. bevisa att gaffelbanden bryts ner om hästarna rids med låsta ryggar (så som sker i dressyrtoppen nu för tiden), han kan förklara varför hårt åtdragna nosgrimmor är djurplågeri (han nämner alltid att man ska kasta nedre remmen på aachengrimmor, ”även om det blir mindre yta för swarowski-kristaller!”), och han kan i egenskap av synnerligen skicklig beridare tydligt åskådliggöra vad hästar och ryttare gör (eller bör göra eller inte göra) i vissa situationer. Han har dessutom humor och bjussar generöst på sig själv och lockar till skratt. Det senare känns som en skön ventil efter att ha fått se bilder som får en att undra hur vi människor är beskaffade som utsätter våra djur för de mest underliga övergrepp och tror att det är normalt. (Bilder dessutom tagna i offentliga sammanhang.)

Nu kommer vi in på den heta frågan – VAD GÖR VI EGENTLIGEN MED VÅRA HÄSTAR? 

Först måste vi betrakta alla hästar som individer och se till deras egenart vad gäller ras och ursprung. Väljer man en ras som är avlad i ett helt annat syfte än det den ska användas till tar det givetvis längre tid och man kanske får sänka kraven på slutresultatet. Det viktigaste är att hela tiden komma ihåg att det är levande varelser vi har att göra med och att visa dem den respekt de förtjänar. Gerd säger att han ser två ytterligheter på en skala, de som betraktar hästen som ett redskap likvärdig en cykel och damer som bäddar in sina hästar i rosa bomullsbollar och tycker det är grymt att hästen ska behöva ha bett i munnen. Den senare kategorin tycker han må vara löjeväckande, men den förra är trots allt den som ställer till störst problem för sina hästar. Han bekänner att han som tonåring tillhörde den första kategorin. Han och några till for omkring som vettvillingar på sina hästar, och fadern såg till att en gammal ryttmästare kom för att hålla lektion för grabbarna och få lite ordning på dem. Mannen stod alldeles tyst i tio minuter och betraktade deras uppvisningar i ökad trav och annat de trodde han skulle uppskatta. Inte ett ord kom över hans läppar. De trodde att han var knäpp, men fortsatte med det de höll på med tills han plötsligt manade gruppen att samlas runt honom.

- Ni måste börja med att älska era hästar, var hans kortfattade råd.

De unga grabbarna tyckte han var helfjollig och knasig, men senare insåg Gerd vad han försökt säga och att han hade haft rätt. Deras inställning till sina djur gjorde att de aldrig skulle kunna bli de skickliga ryttare de önskade. Nyckeln till god ridning ligger i att hästen ser dig som nummer ett i sin värld (litar på dig och ser dig som sin ledare) och att du har en god sits. B&ar

 

.