Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

kommer sakta igång igen

 Lördag den 28 april 2012 halvsol 12 grader

 

Börjar få tillbaks lite krafter efter sista tidens turbulens. Dagen efter att Marie gick bort var vi på en begravning. Det var tufft! Fick några fina trösterika ord av prästen; det är så livet är! Livet är också att på måndag fyller min man 70 år. Om en vecka åker jag och min son till Paris på semester några dagar. Det blir lite för mycket på för kort tid. Vi har fått två jättelika och underbart fina blombuketter som tröst. Det gläder mig in i själen att man har vänner som tänker på en i en sådan här svår stund.
 
I går red jag igen men jag hade inte mycket till kraft. Red ut en skrittur med MARION, vovven var med. Det var harmoniskt och skönt. ATTRIANA tog jag på banan men bara i skritt och trav. Trots det fick jag kramp, sendrag och hade ingen ork alls. Under tiden jag inte ridit henne hade hon fuskat lite med sin vänsterbog men det var inga problem att ändra på. Det blev kort trav och mjuka volter. Hon var jättefin och mjuk som sammet.
Idag kände jag mig lite bättre och red båda på banan. Marion har passat på att öka i omfång igen så det blev mest galopp med många byten dvs lösgörande för galoppen. Attriana orkade jag galoppera lite idag och tränade enkla byten med henne. Red utåtställda volter i trav som jag även minskade. Det kändes annorlunda. I skrittarbetet red jag en långsida i halva steg. När jag efter det började trava gick hon även då med mycket korta steg. Där ser man hur förarbetet påverkar själva arbetet. Hon verkade tycka att det var roligt att jobba. Ska nu prova att galoppera efter den halva stegen i skritt för att få de korta stegen i galoppen. 
 
I morgon går båda hästarna ut i skogen på uteritt. Det börjar bli gräs i hagen så jag byter ut en del hö mot halm. Det är alltid svårt att fodra när det blir ombyte av gröda i hagen. Själv måste jag försöka röja lite inne. Det ska vara fint när gubben fyller även om vi åker bort den dagen. När jag åt mina kortisontabletter blev jag bättre med astman men nu är det likadant som tidigare. Måste också hitta ro och försöka förstå att Marie inte finns mer. Nu kan hon inte läsa min blogg längre. Det känns verkligen i hela kroppen. Med båda föräldrarna borta finns inte min bardoms familj kvar. Ingen av dem blev gammal.  
 

 

Lördagen den 28 april 2012 kl. 19:54

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

Attriana

 

Kategorier

Allmänt

Arkiv

 2017

 November 2017

 Oktober 2017

 September 2017

 Augusti 2017

 Juli 2017

 Juni 2017

 Maj 2017

 April 2017

 Mars 2017

 Februari 2017

 Januari 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.