Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

6/2 2010

 Det blev lite dramatik under Attrianas träningspass idag, men det slutade bra. I skritt började jag med att ha henne ställd men ändå spåra. Det gick lättast till vänster, men fungerade OK till höger också. Sedan arbetade jag med tempoväxlingar i skritt. Skritten är hennes sämsta gångart. Eftersom hon tände till i travökningarna i förra träningspasset, tränade jag på att få henne att länga ut skrittstegen i stället. Därefter varvade jag med öppna, sluta och förvänd sluta med några steg åt gången. Hon var med på noterna och kändes mjuk. Travade några varv och lät henne sen galoppera. Men, så började hon stanna. Hon stannade tre gånger och jag förstod inte varför? Men så kastade hon sig lite åt sidan och jag upptäckte att hela ländtäcket låg ner på hennes högra sida samt att svansremmen låg runt hennes högra hov vid karleden. Jag hann precis ta loss hennes hov så sköt jägarna iväg ett skott inte långt från oss. Vilken tur jag hade och vilken klok häst som stannade och ville tala om för mig att ländtäcket inte låg kvar. Hästar är definitivt inte dumma djur. Här var det jag som var dum och ouppmärksam. Fortsatta träningen gick ut på att rida öppna galopp. Ville ha ner galopptempot och det fungerade. Hon jobbade på bra. Red henne sedan i tävlingsform i trav. Red rakt fram, koncentrerade mig på att hon spårade, med användning av vikthjälperna. Hon fick gå i högre form med schvung och gjorde halter. Allt kändes väldigt bra men hon tände till och blev rädd för allt möjligt. Till slut fick jag gå av och leda henne. Även då reagerade hon och var “på tårna“ .Attriana är helt enkelt en tänd modern dressyrhäst, en Ferrari! Egentligen är hon tuff och orädd men nerverna spelar henne spratt. Skulle jag pressa henne i dessa situationer skulle hon förmodligen få både fysiska och psykiska problem. Det är bara att skynda långsamt, göra samlingen till vardag så småningom, hoppas jag.

Med Marion tog jag en promenad i skogen med min nya lilla söta vovve. Hon hade bekantat sig med Marion igår kväll. Jag kan lita på att Marion inte sparkar så jag provade att rida ut. Det gick bra. Vovven tyckte det var såå spännande och roligt. När hon blev osäker gick hon tyvärr helt bakom Marions bakhovar. Det kändes inte så bra. Skulle gärna vilja vet hur man kan träna bort ett sådant beteende? Är det någon som har ett tips?

 

Lördagen den 6 februari 2010 kl. 19:58

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [1] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

Attriana

 

Kategorier

Allmänt

Arkiv

 2017

 September 2017

 Augusti 2017

 Juli 2017

 Juni 2017

 Maj 2017

 April 2017

 Mars 2017

 Februari 2017

 Januari 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.