Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

31/12 2009

 


Dagen efter det var minus 25 grader. Bägge hästarna rids idag på tvådelat gummibett

En väldigt pigg Attriana. Efter att ha gått runt några varv på gården aktiverade jag hennes hjärna genom att ställa upp henne mellan ett par skaklar några gånger och gav henne beröm. Hon har blivit duktig på det nu och tänk om man skulle ta och köra in henne?

När vi kom ner på banan kom flykten tillbaka i hennes kropp. Jag lät henne trava runt på lina för att göra av med energi. När vi kom till galoppen kom hon själv ihåg att hon kunde få godis om hon galopperade så där jättesakta. Ock! Det gav ju resultat. Det är där vi är utbildningsmässigt just nu. Det går lättast i vänster varv men hon kämpar verkligen på i höger varv också. När hon lugnat sig sänker hon huvudet nästan ända ner till marken. Det är hennes tecken till mig att det är OK för mig att rida.

När jag satt upp, var min plan att inte skritta igenom alla rörelser som jag brukar eftersom det ändå var minus tio grader. Men hon är mycket noga med att det alltid ska vara som vanligt. Så jag fick finna mig i det och gick lite snabbt igenom alla rörelser. Hon hade jobbat så mycket på linan så jag nöjde mig att rida tre långsidor öppna åt bägge håll och skänkelvikning på diagonalen. Därefter som vanligt avslutade jag med en stor åttvolt i låg form.

Marion fick träna skaklarna lite mer för hon tycker fortfarande att det är lite läskigt att stå framför släden. Därefter gick jag varv på varv runt på gården med en lös skakel. När den nuddade henne tyckte hon att det var läskigt, så jag jobbade på en hel del. Hon drog en suck av lättnad när jag satt upp på henne. Jobbade mycket med lösgörande arbete som vanligt med henne. Flyttade bakdelen utanför volten, skänkelvikning, galoppombyten, Hon är den svåraste hästen jag har. Kommer henne inte riktigt nära. Hon har alltid en liten spänning som resulterar i att hon springer och inte lyssnar. Jag tappar lätt tålamodet med henne, stackars häst. Galopperade mycket, det brukar göra henne fin och jag slipper springandet. Minskade volten i sluta och gick ut i skänkelvikning, vänster varv fungerar bäst. Tre gånger i bägge varven som vanligt. Flyttade även ut bakdelen i galopp på volten, det gör henne väldigt samlad. När jag skulle avsluta henne kom springandet tillbaka. Jag vill inte ta henne i mun och det är jobbigt med halvhalt vartannat steg. Kom på ett nytt sätt, gjorde som Westernryttarna gör, satt fram hälarna i stället när jag ville ha ner tempot. Det fungerade perfekt! Hon tröttnade snart att springa och det var väldigt lätt att göra det. Alltid kul när man hittar på nya lösningar.

 

Torsdagen den 31 december 2009 kl. 18:16

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

Attriana

 

Kategorier

Allmänt

Arkiv

 2017

 September 2017

 Augusti 2017

 Juli 2017

 Juni 2017

 Maj 2017

 April 2017

 Mars 2017

 Februari 2017

 Januari 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.